Verkligheten slog mig just..
Födelsedagen närmar sig med stormsteg. Jag insåg just att detta kommer bli min första födelsedag utan dig. Du kommer inte ringa (i och för sig har du kanske aldrig ringt men har alltid fått hälsning från dig). Jag ska bli 20 år utan att du kan vara med. Jag vet att jag innerst inne inte accepterat att du är borta och det kommer ta himla lång tid innan jag gör det.
Innan jag for till Norge så hälsade jag på din grav. Jag satt där en stund och pratade med dig. Det kändes som att du hörde, jag tror du hörde. Jag berättade vad jag skulle göra, och jag vet att du log mot mig. Jag kommer ihåg på Gryta att du frågade om jag skulle fara till Norge och jobba och jag vet hur stolt du hade varit över mig om du hade funnits kvar. Inom mig finns du alltid kvar och det är delvis tack vare dig jag är här nu. Jag tänker på dig nästan varje dag Älskade Morfar.
När motgångarna kommer är det tanken på dig som får mig att räta upp ryggen och kämpa vidare. Jag ska fan i mig klara det här.
Jag älskar dig!
Innan jag for till Norge så hälsade jag på din grav. Jag satt där en stund och pratade med dig. Det kändes som att du hörde, jag tror du hörde. Jag berättade vad jag skulle göra, och jag vet att du log mot mig. Jag kommer ihåg på Gryta att du frågade om jag skulle fara till Norge och jobba och jag vet hur stolt du hade varit över mig om du hade funnits kvar. Inom mig finns du alltid kvar och det är delvis tack vare dig jag är här nu. Jag tänker på dig nästan varje dag Älskade Morfar.
När motgångarna kommer är det tanken på dig som får mig att räta upp ryggen och kämpa vidare. Jag ska fan i mig klara det här.
Jag älskar dig!
Kommentarer
Postat av: mamma
Tårarna rinner. Kram
Trackback
